Lägg laxen i mojito

©foto: Jurek Holzer

©foto: Jurek Holzer

Den kubanska drinken mojito hör i vårt hem ihop med sommar och lata eftermiddagar på balkongen där vi odlar marockansk mynta i en av balkonglådorna. Utan den färska myntan – ingen mojito. Jag har ibland funderat på att använda smakkombinationen surt/sött/rom i min matlagning nån gång. En lördag i juni lyckades det vilda experimentet och resulterade i följande recept.

Mojitomarinerad grillad laxfilé (för två)

ca 300 g laxfilé

salt

svartpeppar

marinad som rörts ihop av:

0,5 dl rapsolja

saften av en lime

2 msk vit rom

1 tsk honung

5 – 10 färska myntablad, hackade

Häll bort marinaden, grilla eller stek laxbitarna några minuter på varje sida. Glöm inte salt och peppar men först när de är klara.

Serveras med kokt färskpotatis och kokta skärbönor.

Musik i köket: Buena Vista Social Club – Dos Gardenias

Bara en sallad

©foto: Jurek Holzer/oskarpmask

©foto: Jurek Holzer/oskarpmask

I går stekte jag aubergine och skärbönor i ugnen och det blev lite rester kvar. I dag fick resterna ingå i en ljummen sallad med ångkokt färskpotatis, salladslök och mynta. Som dressing droppade jag lite olivolja och äppelvinäger direkt i salladsskålen, avslutade med salt och peppar. Det fick duga.

Bara några ord om auberginer. Som bekant suger de åt sig mängder med olja. Detta undviker ni om ni innan stekningen delar dem på längden och saltar snittytan rikligt. Efter 20 – 30 min sköljer ni bort saltet, torkar auberginerna och steker i ugnen, ca 45 min i 200°.

Musik i köket: Cyndi Lauper – Time after time

The new colors of Warsaw

Warsaw used to be a city of fifty shades of brown, beige and grey. But not anymore. Old gloomy buildings are being painted and the whole city is shining like a rainbow. There are still a number of dark corners that might make you turn back to where you came from as quickly as possible. These places are necessary to serve as a reminder of the less colorful and much more violent past but the new look is taking over and it seems like it’s there to stay.Matura50lat 1

Matura50lat 10 Matura50lat 33 Matura50lat 39 Matura50lat 40 Matura50lat 119 Matura50lat 5 Matura50lat 43 Matura50lat 8

Små vita bollar på en bädd av grönt

Sallad på grön sparris, labneh och färsklök med dressing av lime, honung, olivolja. ©foto: Jurek Holzer/oskarpmask 2015-06-04

©foto: Jurek Holzer/oskarpmask. 

Labneh är en tjock avrunnen yoghurt från getmjölk. Den kommer ursprungligen från länderna runt östra Medelhavet. Labneh kan ätas både som färskost men även formas till små bollar och konserveras i olivolja och kryddor, då den liknar den en vanlig getost.

Det finns en mängd sallader med labneh som ingrediens där man använder den på ett sätt som liknar italienarnas mozzarella.

Man kan göra labneh själv (se beskrivningen här) men jag var lat och köpte en burk med labnehbollar i olja från min lokala grönsakshandlare.

Sparrissallad med labneh

(2 personer)

1 knippe färsk grön sparris

2 färsklökar

5 – 6 små labnehbollar inlagda i olja (okryddade)

Dressing:

0,5 lime

0,5 dl olivolja

0,5 tsk honung

några färska myntablad

svartpeppar

salt

Ansa sparrisen och koka den i lätt saltat vatten ca fem minuter.

Strimla löken.

Hacka myntan.

Rör ihop dressingen men salta försiktigt eftersom labneh i sig kan vara ganska salt.

Arrangera salladen på tallrikarna.

Passar perfekt som förrätt.

Hemma åt vi salladen som lunch med pitabröd till.

Musik i köket: Lou Reed – I’m waiting for my man

Min kålpudding

©foto: Jurek Holzer/oskarpmask

©foto: Jurek Holzer/oskarpmask   

Jag tycker om att busa med husmanskost, särskilt de klassiska rätterna. Kålpuddingen kunde jag inte göra så mycket åt däremot, annat än att försöka ge den en lite modernare smaksättning.

Det fanns färsk vitkål i affären, jag skippade den sliskiga sirapen som ersattes med den smakrika muscovadon och fick sällskap med rött vin samt laktosfri mjölk istället för vatten och grädde.

Vi som åt av detta experiment blev förvånade att det hade gått så bra och att det blev så pass gott. Klassisk husmanskost med modern touch. Själva tillagningen var ganska enkel men tog relativt lång tid.

Till 2 -3 personer behövs:

1 medelstort kålhuvud av färsk vitkål

1 gul lök

300 – 400 g nötfärs

1,5 dl mjölk, laktosfri, 3%

0,5 dl rött vin

1 tsk muscovadosocker

1 msk soja

1,5 msk kalvfond

2 msk ströbröd

salt, svartpeppar

smör, rapsolja

Sätt ugnen på 175°.

Skär bort stocken på vitkålen och skär huvudet i ”centimeterstora” tärningar.

Hacka löken. Fräs kål och lök i lite smör och olja. Krydda med salt och peppar.

Rör ihop färsen med soja, mjölk, fond, vin, muscovado, peppar, ev salt.

Tillsätt ströbröd. Arbeta färsen rejält och krydda med salt och peppar.

Bred hälften av kålen i en smord ugnssäker form. Bred färsen ovanpå.

Toppa med kål.

Sätt in formen i ugnen ca 40 minuter.

Servera med rårörda lingon, kokt potatis och rårivna morötter eller annan råkost.

Musik i köket: Iris DeMent – If that Ain’t Love

Rå kost

©Foto:Jurek Holzer/oskarpmask

©Foto:Jurek Holzer/oskarpmask    

Vad gör man med rättikan? Man rrrrrrrrriiiiverrrr den! Så skulle man kunna säga för att applicera Leif Mannerströms idiom på denna rotsak. En av de äldsta kulturväxterna, odlades den redan för ca 2000 år sedan i Egypten dit den kom från Kina. Här i Norden har den funnits sedan 1400-talet.

Det finns en mängd olika rättikor; sommar- och vintersorter, runda, avlånga, röda, svarta eller violetta. Hos min lokala grönsakshandlare är de långa och vita för tillfället.

Rättikan går att koka och gratinera, själv äter jag den gärna som riven råkost. Den är ganska mild i smaken och eftersom den innehåller en stor mängd vätska brukar jag låta rättikan ligga i en sil med några nypor salt på. Efter ca 20 minuter kramar jag ur vätskan och lägger den i en skål tillsammans med dess släktingar rädisor som jag skivat tunt. Sedan klipper jag i lite gräslök som ger det hela en fräsch smak och läckert utseende. Dressingen består av rapsolja och äppelcidervinäger som droppas direkt i skålen efter tycke och smak.

Musik i köket: Ron Wood & Bo Diddley live at the Ritz.

The Book

I used to be a photographer

​I recently had a look into an old passport of mine. Seeing all those stamps brought out a lot of memories. For almost forty years I was on the staff of Svenska Dagbladet, one of the major swedish newspapers. During those years I visited lots of places and saw a lot of faces.

Upon my retirement I found out that everyone was a photographer all of a sudden. Anyone could publish their photographs on the internet or in a book. It was both cheap and easy.

So I did, too.

”Faces and places.” is an ebook for iPad published by Blurb. Price: € 9,99. 122 pages. You can download it from here: http://store.blurb.com/ebooks/pfc17404f3fbb1bd816e7

Kålen som kom in från öster

Foto: Jurek Holzer

Dags att kasta en blick åt öster. Där hittar vi pak choi, en variant av den välbekanta kinakålen men något mildare i smaken. Enklaste sättet att tillaga den på är att woka.

Till två personer behövs ett mindre kålhuvud. Dela och skölj alla kålbladen. Rosta en matsked svarta sesamfrön. Hetta upp en skvätt neutralsmakande olja (t ex solros) i stekpannan. Lägg i ett par hackade vitlöksklyftor och en bit hackad ingefärsrot. Woka sedan pak choibladen i ett par, tre minuter. Tillsätt en skvätt japansk soya och de rostade sesamfröna.

Till detta serverar jag gärna skivor av stekt eller grillad lax som jag saltat i förväg. Några droppar lime eller citron bör slutligen landa på den nystekta laxen. De gröna bladen på bilden är persilja som jag använder mest som dekoration.

Musik i köket: Ali Farka Touré – The River

Action cooking med pollock

Foto: Jurek Holzer

Pollock med purjo och pepparrot (2 portioner)

En lagom vårlig middagsrätt som tar bara några minuter att svänga ihop. Det är ingen konst att laga pollock trots att namnet påminner om den store amerikanske abstraktionisten Jackson Pollock. Han uppfann något som kallas action painting men här är det action cooking som gäller.

Alaska pollock (Theragra chalcogramma) är en torskfisk i norra Stilla Havet och Berings Hav, även kallad stillahavsbleka, alaskasej och stillahavslyra. Den liknar torsken en hel del men har mycket fastare kött. Pollock tillhör inte de hotade fiskarterna och man kan käka den med gott samvete (än så länge).

Som sällskap till två pensionärsstora ryggbitar av fisken har jag valt långa strimmor av vårgrön purjolök. Den steker jag lätt i smör, saltar och lägger upp som bas på tallrikarna. Sedan steker jag snabbt fiskfiléerna som jag saltat i förväg.  De blir klara på några minuter och hamnar ovanpå purjon. Som avslutning river jag lite färsk pepparrot på toppen och häller några droppar av steksmöret från pannan.

Till detta serverar jag gärna färskpotatis. Det får dock vara någon utländsk sort än så länge eftersom den svenska får man betala hysteriska summor för så här års.

Musik i köket: Playing For Change – Honky Tonk Women