Mannen som visste för mycket

Filmregissören Roy Andersson tycker sig sitta inne med den absoluta sanningen i en intervju i Svenska Dagbladet i dag . Han ska frälsa oss från världens ondska med sina filmer. Tvärsäkert berättar han vad det är för fel på världen och han kan alla svaren.

Roy Andersson menar att hans syn på Sverige präglades bl a av folkhemmets dämpade, blaskiga färgskala  – och det är sådant han har försökt få fram i filmerna. I sin kommande film tänker han däremot visa tillvaron i mer livliga färger.

Saken är den att folkhemmet var till stora delar svartvit – men det såg inte Roy Andersson. Han har hittat på ett folkhem i dova färger bara för att kunna bevisa sina teser. Sådana färger kan endast åstadkommas med hjälp av modern fototeknik. Jag undrar också om regissören någonsin upplevt det jag upplevde när jag tog bilden på den sovande mannen på Konserthusets trappa en sommarnatt 1970. Jag hade svartvit film i kameran. Den tidens dokumentära fotografi var svartvit och flesta bilderna som togs var helt enkelt svartvita.

Annonser

3 reaktioner till “Mannen som visste för mycket

  1. Roy A gillar inte livets lagar som Nstiftelsen har erkänt nu. Färgerna berättar t.ex. om ”omvandling/förändring” som belönades med Npris i kemi 2008 ! Han ser inte vilken fantastisk värld färgerna handlar om ! Använda bara två färger: svart och vitt gör ingen glad !

  2. Har sett din bild fraan konserthustrappan tidigare – den aer mycket bra.
    Ibland raecker det med att den aer i svart-vitt.Som en raa skiss i blyerts.
    Jag var chefsfotograf paa filmen ”nyfiken gul och blaa” av regissoerenVilgot Sjoeman. Daer var sjaelva den dokumentaera feelingen det viktiga – daerfoer svart-vitt o inte faerg. Trots att Vilgot o. jag var med under
    Ingmar Bergmans ”faergfilmskola” som resulterade i ”Alla dessa kvinnor”. (No comments!) Roy Anderssons reklamfilmer bygger paa En bild-En scen.Mycket effektiva. Alla i faerg? och med mycket humor. Tycker daerfoer att intervjun i Sv.d aer tam – lite foer mycket svammel. Jag kan foersaekra att Roy goer sina filmer med mycket humor i tankarna. Men han blir underligt allvarlig i intervjuer.En trevlig kille dessutom….

  3. Jag håller med om att det är viktigt med humor men detta kom tyvärr inte fram i den ovan nämnda intervjun. När det gäller dokumentärfotografi så har det gjorts en del fantastisk sådan (t ex Ernst Haas, Martin Parr m fl) men aldrig med någon form av manipulerade färger. Roy Anderssons filmer är inte dokumentära – de ger bara ett sken att vara det.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s